Fina Sonya utmanade mig i elva frågor ! 

Vilket är ditt drömjobb, om du inte tänker på hur mycket man tjänar?
Åh, svår fråga. Jag har verkligen ingen aning om vad jag vill hålla på med. Kanske helst av allt skulle jag vilja stå på scen framför en stor festivalpublik som inte gör något annat än skakar loss. Eller jobba med inredning. För det är något jag älskar. Ibland kliar mina fingrar för jag vill inreda så mycket ! Eller styla filmkulisser osv. 

Hur ser din perfekta söndag ut?
Det finns olika perfekta söndagar! Men just idag känns den perfekta söndagen som en sådan att man vaknar på söder i mysigt vårregn efter en lång natts sömn, ligger och drar sig sådär mysigt länge i sängen, kanske läser lite. Tar en dusch och tar ett paraply och sticker ut i regnet för en lång brunch med ett härligt kompisgäng. Sedan går man på bio eller museum och promenerar sedan hem för att ha en lång sovmorgon på måndagen utan pluggångest.

Jag finner inga ord för hur bra det här är.

Helgens +
Träffade Pär efter att inte setts på en vecka.
Umgåtts med världens finaste ebba som sov här.
Ätit god frukost och massa glass
Kollat på Kings Speech
Ska klippa mig idag

Helgens -
Det är mulet
Imorgon väntar en hård vecka

10 saker jag tycker om:
Livemusik
Tjocka fina nyköpta tidningar 
Min pojkvän
Mina närmaste finaste underbaraste vänner och min familj. Eller, a, jag ser mina vänner som en del av min familj också så dom borde nästan hamna under samma kategori.
Blommor
När man får sånna där inspirationskickar och man får känslan av att man kan göra typ allt här i världen för stunden och det pirrar i hela kroppen för man vill göra saker så mycket!
Morgonpromenader på Söder under vår och sommar.
Klännigar.
Känslan över att man verkligen har lyckats bra med något man kämpat med.
Woody Allens filmer.


9 saker jag tycker mindre om:
Skrivkramp.
När min bröstkorg gör ont av ångest.
Ovisshet.
Människor som inte går att lita på.
Misstolkningar.
Snö.
Känslan av att inte ha någon tid.
Ku klux klan.
Orättvisa.

8 bloggar jag läser:
parisinfourmonths.com
devote.se/forni
sonyaf.blogg.se
florasblogg.se
kisskissbangbang.devote.se
firstbornunicorn.blogg.se
elle.se/elsa
nowmanifest.com/stylebykling


7 saker jag vill göra i framtiden:
Bo i Paris.
Resa med Pär.
Åka på coachella.
Bli mamma.
Surfa.
Jobba med något jag vill göra med hela mitt hjärta.
Äga en stuga i högt uppe i Visby med utsikt över horisonten. 

6 råsnygga män/killar
Jim Strudges

Goder afton! Hälsningar från en skrivglad tjej som bara inte orkar plugga ikväll, fast jag verkligenverkligen borde det. Åh, det är inte bra att jag skjuter upp saker så här. Spenderar istälelt slötid on the internet och läser bloggar kollar fina bilder längtar efter sommarenfestivaler drömmer mig bort till Paris och kollar eventuella resemål. Visst är jag effektiv? Nej men herregud så jag håller på. Det är som att jag skjuter upp all ångest med plugg jag har framför mig för jag orkar bara inte ta tag i det. Nej, back to buissnes. MENHEJAHULTSFREDOMTVÅMÅNADER!!!

Har skrivit på min geografiinlämning hela dagen och har haft ångest och skrivkramp om vartannat. Fan. Det här bådar inte gott. Så jag skjuter den åt sidan för kvällen och spenderar den lilla resterande tiden av lovet åt att läsa i Försoning och tidningar och bara släppa allt för en liten stund.

Tar en paus från bildutvärderingar och geografiinlämningar och fransk gramatik som jag egentligen inte har tid med, men måste för jag har hjärnsläpp och småpanik. Här är två bilder på mitt rum:


Det som jag (Pär, heh) har gjort om är att måla om hela ena väggen med blackboardfärg, bytt ut min obekväma 120 säng mot en oerhört mycket härligare 180 säng och fäst tunna gardiner bredvid så jag får som en liten sänghimmel. Bytt ett fult kontorsskrivbord till mormors gamla i björk, hängt upp mina så himla vackra tavlor som jag fick av Nina och Ben förra året i födelsedagspresent och flyttat några saker. Jag är så nöjd att jag nästan inte tror att det är mitt egna rum.

Mitt lov har inte inneburit så mycket tid här för min del. Efter fyra dagar stod mitt nya rum helt klart, sedan dess har jag legat i min stora nya sköna säng med Pär i ett hav av näsdukar kollandes på Sagan om Ringen i omgångar och ätit för många chipspåsar. Idag mötte jag upp Kathleen och åt lunch med hennes syster Kimberly och hennes pojkvän.

Sedan åkte vi hem till mig för Kathleen var så himlahimla taggad på att se hur rummet blev. Det första hon gjorde var att skriva på väggen.

Vi drog ner rullgardinen och satte på första sässongen av Mad Men liggandes på mitt blommiga överkast (som är SÅHIMLAFINT)

Efter några avsnitt ställde vi oss i köket och lagade mat.

Lyxmiddag à la oss; potatisbullar, bacon och lingonsylt. Svårslaget. 

Övriga notiser: Kathleen ville slå mig för att jag inte har sett the notebook (det är tydligen en synd att jag inte ens vet vad den handlar om), så den ska vi se nu. Hejjagkommervällantagligengråtafloder. Jag köpte med mig rosa rosor hem idag för att jag älskar mitt nya rum så mycket och jag tänker visa bilder inom kort!

Vi gör totalmakeover.

Det är tisdag, någongång där i slutet av augusti. Kanske är det den 28:e. Jag vet inte. Sommaren hänger kvar med desperata tag i luften. 
Snart blir det höst.
Jag kommer upp på Birger Jarlsgatan från tunnelbanan och ser hans sommarbruna nacke. Kroppen pirrar sådär läskigt när jag närmar mig honom bakifrån. Omfamnar honom. Kysser honom. Allting är sådär oklart och nytt och spännande. 
Åh snälla, låt inte sommaren ta slut. Låt det fortsätta.
Vi ligger på en bänk ute på djurgården. Eller jag ligger i hans knä rättare sagt. Italienska turister och hundar med husse och matte går förbi. Vi pratar i det halvmulnavädret om ingenting märkvärdigt alls. Då och då lutar han sig över och kysser mig. Det pirrar. En gammal dam passerar oss och ler. Han pillar med mitt halsband. Duvor strosar runt våra fötter. 
Jag får ont i korsryggen av att ligga som jag gör. Men det struntar jag i. Jag vill inte att han ska sluta pilla mig i håret och stryka mig över kinden. Låt det inte ta slut.
Låt det inte bli höst.

Det är den 28 Oktober. Vi ska träffas för att jag ska åka till Paris imorgon. Jag har suttit fast i en hiss i furtiofem minuter och fryser och berättar att jag vill ha té när vi ses i höstrusket på medborgarplatsen. Vi slår oss ner på ett café vid slussen och regnet syns inte, bara hörs i oktoberkvällen. Egentligen ska vi bara ses en snabbis. Han ska egentligen iväg. Snälla låt honom stanna kvar lite längre, tänker jag. 
Jag vet inte riktigt varför. Har ingen riktig anledning. Bara vill. Hjärtat vill. 
Våra hjärtan kanske vill detsamma. För helt plötsligt sitter vi ändå där, mittemot varandra, medan tunnelbanan rusar norrut genom stan. Hem till min ö.
Min familj har middagsbjudning och vi blir serverade rödvin och jag känner mig lite vuxen ändå, fastän magen är sådär barnsligt pirrig. Våra händer möts under bordet och vi får komplimanger över att vi är ett sådant där fint par. Fast vi är ju inget par.
Ja, vad är vi egentligen? Ingen av oss säger emot.
Det har blivit natten till den 29:e och jag ligger i hans famn i min säng som egentligen är för mjuk för att sova två i.
Tankarna hänger kvar från middagen. Vad är vi egentligen? Borde jag fråga? Vad händer då? Vågar jag chansa? Jadumåstevågachansaannarskommerduingenstansilivet, tänker jag. 
Jag blickar ut över mitt golv där resväskan ligger och väntar på att få åka iväg till Paris, kärlekens stad. Jag vågar.
"Du.. Vad är vi egentligen?"
Jag får inget svar till en början. Mitt pirr blir till rädsla. Under sekunderna som passerar bland mina lakan i tystnad hinner jag hinner tänka Åhnejvadharjaggjortnujagharförstörtalltjagärsådu...
"Vill du bli tillsammans med mig?"
Mitt hjärta stannar och slår sedan ett extra slag. Kan man bli hög på en känsla? Jag tror jag lyser. 
Jag tror jag är kär. 

Vi ligger i hans sköna dubbelsäng. Det är natten mellan den 28:e och 29:e december. Vi är lite småberusade efter att ha varit hos hans kompis, och är sådär kramiga och klängiga som man kan vara när man är sådär nykär. Vi pratar och vi pratar. Klockan var visst halv fem nu. Vi blir tysta. Kanske har vi slut på saker att prata om för tillfället. Eller så ligger orden och vilar i luften. Ska jag vara sådär modig igen? Ska jag ta första steget? Jag måste. Orden bubblar inom mig. Det gör ont i bröstkorgen när jag försöker inte säga det. Jag släpper på trycket. 
"Vad skulle du säga ifall jag sa att jag älskade dig?"
Han småskrattar. "Att jag älskar dig också. Och jag tänkte precis säga det, men du hann före".
Jag ler så löjligt stort och kan inte sluta kyssa honom.

Det kanske är något magiskt med natten mellan den 28-29:e ändå.

En dag som denna känner jag att det behövs lite inspiration. Allting känns så där grått och trist som det kan göra ibland, eller som Holly Golightly kallar det "the mean reds". Vet inte vad jag ska skriva. Kolla på fina bilder och godnatt